honkenponken

Gud vad skönt att jag slapp åka till skolan idag. Fick på nåder sitta hemma och skriva... puh! Isländskan var lite sur eftersom jag hade lagt in fel tabeller i vår rapport, men jag tror att jag lyckades charma henne lite ändå så hon blev glad igen.

Jag känner att jag måste få komma ut bland folk idag också. Har suttit på skolan i en datasal hela veckan och bara skrivit och skrivit. Tänkte att jag skulle dra med Martin på en fika på söder. Fatta vad härligt att kunna sitta ute!!! Jag har inte riktigt fattat att det är varmt ute ännu. Jag får en mindre chock varje gång jag kommer utanför dörren och känner värmen. Jag är liksom förberedd på att spänna mig och frysa...

Visdomstanden är bättre idag, men istället har jag ont på tummen efter att ha bränt mig på brödrosten ;-)

Martin ska laga överraskningsmiddag, det ska bli jättemysigt! Usch, vi hade djupa samtal i natt om den ohållbara situationen på hans jobb och risken för att han kommer att bli utbränd igen... Vi pratade och pratade, men jag vet inte riktigt om vi kom fram till någonting. Det är skitsvårt! 

Snart får jag komma ut i solen! :-)

Kram